En växande rörelse bland svenska stadsbor utmanar det hektiska tempot i vårt moderna samhälle. “Slow living”, eller långsamt leverne på svenska, har blivit ett begrepp som allt fler anammar i sin strävan efter ett mer balanserat och meningsfullt liv.
Enligt en färsk undersökning genomförd av opinionsinstitutet Novus, och rapporterad av dagens.se, uppger hela 62% av svenskarna att de aktivt försöker sakta ner sitt livstempo. Detta är en markant ökning jämfört med för bara tre år sedan, då siffran låg på 43%.
“Vi ser en tydlig trend där människor ifrågasätter det konstanta jäktet och istället söker mer autentiska och långsamma upplevelser,” säger Lisa Andersson, livsstilsexpert och författare till boken “Leva långsamt – hitta rytmen i vardagen”.
Trenden manifesterar sig på flera sätt i samhället. Restauranger som specialiserar sig på långkok och lokala råvaror har ökat med 30% det senaste året. Samtidigt rapporterar Svenska Turistföreningen en rekordhög efterfrågan på vandringsleder och naturnära boenden.
I arbetslivet ser vi också förändringar. Allt fler företag experimenterar med kortare arbetsdagar eller fyradagarsveckor. IT-företaget TechSlow i Göteborg införde 6-timmars arbetsdag förra året och rapporterar nu både ökad produktivitet och nöjdare anställda.
“Det handlar inte om att vara lat, utan om att vara mer närvarande i det man gör,” förklarar Johan Svensson, VD på TechSlow. “Vi upptäckte att våra medarbetare presterar bättre när de är utvilade och har tid för annat i livet.”
Även inom utbildningsväsendet märks förändringen. Flera förskolor och skolor har infört “slow pedagogik”, med mer tid för fri lek och färre schemalagda aktiviteter. Detta efter forskning som visar att barn lär sig bättre när de får utforska i sin egen takt.
Men trenden är inte utan kritiker. Vissa menar att “slow living” är en lyx som inte alla har råd med. “Det är lätt att prata om att sakta ner när man har en trygg ekonomi,” säger Maria Björk, sociolog vid Stockholms universitet. “För många är ett högt tempo en nödvändighet för att få vardagen att gå ihop.”
Förespråkare för rörelsen menar dock att slow living handlar mer om en mental inställning än om ekonomiska förutsättningar. “Det viktiga är att bli medveten om sina val och prioriteringar,” säger Lisa Andersson. “Även små förändringar, som att äta middag utan telefoner eller ta en promenad istället för att kolla sociala medier, kan göra stor skillnad.”
Oavsett ens personliga inställning till fenomenet står det klart att “slow living” har blivit mer än en flyktig trend. Det återstår att se hur denna rörelse kommer att påverka det svenska samhället på lång sikt, men redan nu är det tydligt att många svenskar omvärderar sitt förhållande till tid och tempo i jakten på ett mer balanserat liv.