Blåbetong, ett byggmaterial som användes flitigt i svenska bostäder mellan 1929 och 1975, kan utgöra en allvarlig hälsorisk för dig och din familj. Detta material innehåller radium, ett ämne som bryts ner och bildar radon – en osynlig och luktfri gas som är känd för att öka risken för lungcancer. Utöver radon avger blåbetong även gammastrålning, vilket ytterligare bidrar till dess riskfaktorer.
Vad gör blåbetong så problematisk?
Radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer i Sverige, efter rökning, och cirka 500 personer drabbas varje år på grund av exponering. Gasen sipprar ut i inomhusluften och kan nå skadliga nivåer, särskilt i bostäder byggda med blå betong. Det enda sättet att upptäcka radon är att mäta halten i luften.
Hur upptäcker du radon?
En radonmätning är både enkel och effektiv. Du kan själv beställa radondosor och placera dem i ditt hem enligt anvisningarna. Låt dosorna ligga i minst 60 dagar, helst under eldningssäsongen mellan oktober och april, för att få ett tillförlitligt årsmedelvärde. Om radonhalten överstiger gränsvärdet på 200 Bq/m³ är det viktigt att vidta åtgärder för att minska riskerna.
Om radonhalten är för hög – vad gör du då?
När mätningen visar förhöjda radonhalter kan en radonexpert hjälpa dig att identifiera orsaken. Om blåbetong är källan kan åtgärder som förbättrad ventilation, radontapeter eller i vissa fall borttagning av materialet minska problemen. En gammamätning kan också användas för att uppskatta mängden radon och säkerställa att rätt lösning används.
Hur vet du om ditt hus innehåller blåbetong?
Blåbetong kan kännas igen på sin matta blå eller grå färg och sin porösa, svampliknande struktur. Men färgen kan variera, och det är inte alltid möjligt att identifiera materialet med blotta ögat. Därför är en radonmätning det bästa sättet att upptäcka eventuella problem.
Hur många bostäder påverkas?
Idag uppskattas cirka 400 000 svenska bostäder innehålla blåbetong, främst i områden som Stockholm, Mälardalen, Göteborg och Västerås. Trots att tillverkningen av blåbetong upphörde 1975 användes materialet i byggprojekt fram till mitten av 1980-talet, vilket gör att många äldre fastigheter fortfarande kan innehålla detta riskabla material.
Att vara medveten om radonrisken i äldre byggnader är avgörande för att säkerställa en hälsosam inomhusmiljö. Genom att mäta radon och vidta åtgärder vid behov kan du skydda dig och din familj från potentiellt livsfarliga konsekvenser.